torsdag 21 oktober 2010

Startreflexion

REFLEXION

"Cornelius Tratt är död
en liten rödlätt man
gick gärna i syrtut
igår begravdes han.
Jag kistan såg och processionen och gjorde denna reflexionen:
-Bror Tratt du levde glatt, men kort.
Förr bars du alltid hem, nu bärs du äntligt bort."
(Anna Maria Lenngren)

Ibland sitter jag här hemma och funderar över saker och har ingen att diskutera dem med. Ibland är det bara banaliteter, ibland kanske det kommer något som t.o.m. skulle kunna anses som klokt...

Tänk, ibland tror jag det finns hopp för mänskligheten. Igår var jag i stan efter jobbet. Väl hemma hoppade jag in i duschen (ja, jag hoppar alltid in i duschen) för att värma min iskalla kropp efter att ha varit ute i kylan och därefter gjorde jag mig en härlig kopp te och satte mig i soffan för att avnjuta denna. Då ringer telefonen och en ung man som jag inte känner frågar mig om jag har tappat min plånbok. Det trodde jag ju inte, men eftersom han ringde och frågade tänkte jag att det nog fanns anledning att kolla detta. Jag hade tappat den. På bussen hem tydligen. Och denne gullige kille tar alltså vara på den, kollar upp mitt telefonnummer och ringer upp mig. Jag åkte givetvis och hämtade den så fort jag kunde och han fick hittelön. ALLT fanns kvar! Jag blev alldeles varm om hjärtat, det FINNS snälla människor som faktiskt bryr sig om människor som de inte ens känner. Det ger mig hopp om mänskligheten!!

Just nu sitter jag och slötittar på "Lyxfällan". Märkligt vad det programmet kan få mig att känna mig duktig :) !
Nu kommer det ett program där någon skall bestraffas genom att förföljas av en rosa kanin... Hur kommer man på en sån idé????? Fast Anna hade nog blivit glad och kramat den där kaninen hela tiden...

Här följer nu ett citat från tjuvlyssnat.se
Centralsjukhuset, Kristianstad
I hissen står en flicka ~5, och leker med sin mjukishund. Mamman och en kvinna ~40 står bredvid.
Kvinnan (glatt): Vilken fin hund du har! Vad heter den?
Flickan (helt gravallvarlig): Det är ingen hund. Det är en busschaufför, och han är arg!

1 kommentar:

Katarina sa...

Trevligt med en ny blogg!
Vilken lättnad att du fick tillbaka din plånbok och att du dessutom inte behövde oroa dig innan.
/Katarina