torsdag 28 oktober 2010

Utvecklingsdag!

Idag har det varit utvecklingsdag. Det har denna gången inneburit en oerhört intressant föreläsning i EKG av en ssk från MIVA. Den var verkligen lysande. Det märktes att hon visste vad hon pratade om och att hon gillade det hon sysslade med. Dessutom lyckades hon förklara vissa saker så att till och med jag begrep.
Efter denna föreläsning hade vi genomgång av ett patientfall där vi som avd blivit anmälda samt diskuterade avdelningens rutiner. Sedan var det dags för lunch. Kycklingen var dessvärre slut, så det blev köttbullar istället :( Men det är ju gott det med :)
På eftermiddagen hade vi aktiviteter på avd. Bl.a. skulle jag berätta om KLARA-SVPL för några väl utvalda arbetskamrater. Det är tveksamt om de blev klokare än de var innan och det är oklart om den i så fall brisatande klokheten beror på mig eller att KLARA-SVPL är ett fullständigt ologiskt program. Eller om det nu är en kombination av bådadera. Det skulle också kunna vara så att de faktiskt BLEVklokare ... Hm, får överväga detta som ett alternativ...
Puss och kram!

måndag 25 oktober 2010

Kärlek

"Älska mig mest när jag förtjänar det minst, för då behöver jag det bäst." Den har väl all läst, skulle jag tro. Men är kärlek något man måste göra sig förtjänt av? Näpp! ALLA förtjänar att vara älskade. Man kan begå avskyvärda handlingar, men även om man har gjort något riktigt avskyvärt förtjänar man att, som människa, vara älskad.
Med respekt är det däremot annorlunda, det måste man förtjäna och skall inte blandas ihop med fruktan.

Så vem du än är som läser detta (och det är väl inte så många, och knappast någon jag inte känner) så älskar jag dej! Ha en fin dag!

Puss och kram!!

Måndag...

Emma tyckte att jag skulle skriva att här sitter jag i soffan och tittar på Bolibompa medan Anna häller upp saft i koppar och Emma ligger i soffan och är irriterande. Men det tycker jag är tråkigt att skriva så det tänker jag inte göra.
Jag har träningsvärk idag. Det är vävstolens fel :) I morgon skall jag gå och kolla på vävgarner efter jobbet, om jag hinner. På onsdag skall jag köpa en födelsedagspresent till Emma, men jag skriver inte vad här för då går hon bara in och tjuvläser det...hi hi hi!
Nu skall jag hoppa in i duschen.
Puss och kram!

söndag 24 oktober 2010

Resdag

Idag har jag inte sett Laholm. Inte så konstigt kanske, eftersom jag inte gjort det tidigare heller. Men idag har jag faktiskt VARIT i Laholm. Eller... Ja, på stationen i alla fall. Jag antar att om jag hade gått en bit åt ena eller andra hållet (en ganska lång bit, skulle jag tro) så skulle jag kanske ha kunnat få se något som åtminstone liknade något slags civilisation. Stationen låg emellertid "in the middle of nowhere". Jag vet inte om jag någonsin varit på en plats som känts så öde. När jag väntade på tåget hem gick jag in i stationshuset och satte mig i ett litet väntrum (jag vill INTE kalla det vänthall) där det nog fanns en kiosk vanligtvis, men eftersom de är ordentliga på landet och det var söndag idag var den givetvis stängd.  Tji fika således. Tur att jag hade te och stickning med mig och att jag har snälla vänner som jag kan ringa till, så jag inte behövde känna mig som den sista människan på jorden. Dessutom kan jag informera om att det finns INGET bra sätt att bära en bordsvävstol på. Om jag burit motsvarande vikt i ryggsäck hade det nog känts ganska ok, men en vävstol är en smula otymplig.  Man måste bära den en liten bit från kroppen och den har dessutom ett "handtag" som rör på sig. Men eftersom jag är "stålkvinnan" klarade jag även detta. Det är aldrig lätt för kvinnan i familjen när den skall utökas, men det är värt besväret. Min vävstol är alltså hemma nu och den är jättefin. Det skall bli jättekul att prova på vävkonsten nu.

fredag 22 oktober 2010

Bordsvävstol!!

Nu är det bestämt! På söndag åker jag till Laholm och hämtar denna nya medlem av familjen :) Det är bara det att jag aldrig någonsin har vävt förut. Jag har bara fått för mig att det skulle vara kul. Men jag får väl säga som Pippi Långstrump när hon önskar sig en trumpet i julklapp och sedan får en och Annika frågar om hon verkligen kan spela och Pippi svarar att det vet hon inte, "men det blir nog enklare nu när jag har en trumpet". Moster har i alla fall lovat hjälpa mig att sätta upp varpen och det är bra. Det vore ju dumt att tröttna innan man ens har börjat... Åh, det ska bli så kul med alla vackra färger man kan väva, att se det växa fram. Jag lovar en bild på det jag skapat så småningom (OM det nu blir nåt, ha ha ha.)

Fredagsmys :)

Det är höst nu. Jag tycker om hösten, den är vacker med sina färger och man får möjlighet att mysa med tända ljus och man kan sitta i soffan framför tv´n med sin stickning utan att ha det minsta dåligt samvete för det. Ute är det friskt och så luktar det så gott och det prasslar glatt när man går i löven som fallit. Barnen har kul och hoppar i lövhögarna. Jag kan inte alls förstå dem om inte gillar hösten, för mig är det en underbar årstid.
Nu är det snart dags för fredagsmys. Vi skall äta lite mat först, det blir "latmat" idag, dvs rester. Det blir köttfärssås med pasta, mums! Hoppas Mini tycker det med ;)

torsdag 21 oktober 2010

Startreflexion

REFLEXION

"Cornelius Tratt är död
en liten rödlätt man
gick gärna i syrtut
igår begravdes han.
Jag kistan såg och processionen och gjorde denna reflexionen:
-Bror Tratt du levde glatt, men kort.
Förr bars du alltid hem, nu bärs du äntligt bort."
(Anna Maria Lenngren)

Ibland sitter jag här hemma och funderar över saker och har ingen att diskutera dem med. Ibland är det bara banaliteter, ibland kanske det kommer något som t.o.m. skulle kunna anses som klokt...

Tänk, ibland tror jag det finns hopp för mänskligheten. Igår var jag i stan efter jobbet. Väl hemma hoppade jag in i duschen (ja, jag hoppar alltid in i duschen) för att värma min iskalla kropp efter att ha varit ute i kylan och därefter gjorde jag mig en härlig kopp te och satte mig i soffan för att avnjuta denna. Då ringer telefonen och en ung man som jag inte känner frågar mig om jag har tappat min plånbok. Det trodde jag ju inte, men eftersom han ringde och frågade tänkte jag att det nog fanns anledning att kolla detta. Jag hade tappat den. På bussen hem tydligen. Och denne gullige kille tar alltså vara på den, kollar upp mitt telefonnummer och ringer upp mig. Jag åkte givetvis och hämtade den så fort jag kunde och han fick hittelön. ALLT fanns kvar! Jag blev alldeles varm om hjärtat, det FINNS snälla människor som faktiskt bryr sig om människor som de inte ens känner. Det ger mig hopp om mänskligheten!!

Just nu sitter jag och slötittar på "Lyxfällan". Märkligt vad det programmet kan få mig att känna mig duktig :) !
Nu kommer det ett program där någon skall bestraffas genom att förföljas av en rosa kanin... Hur kommer man på en sån idé????? Fast Anna hade nog blivit glad och kramat den där kaninen hela tiden...

Här följer nu ett citat från tjuvlyssnat.se
Centralsjukhuset, Kristianstad
I hissen står en flicka ~5, och leker med sin mjukishund. Mamman och en kvinna ~40 står bredvid.
Kvinnan (glatt): Vilken fin hund du har! Vad heter den?
Flickan (helt gravallvarlig): Det är ingen hund. Det är en busschaufför, och han är arg!